Hon nådde toppen utan njurar
Nya njurar. Ulrika Svantesson från Högsby beskriver sig som en extrem optimist som vägrar låta sig gå ner i sorg och negativitet. Foto: PeO Larsson
Sommaren 2006 fick Ulrika Svantesson det ödesmättade samtalet. Hennes njurar hade slutat fungera och hon var uppsatt på väntelistan för donation – med en väntetid på mellan två och fyra år.
I veckan är det Donationsveckan. På Länssjukhuset i Kalmar föreläste Ulrika Svantesson från Högsby tillsammans med sambon Johan Lundberg.
– Jag har aldrig sagt att vi inte kunnat göra något på grund av min sjukdom. Den har funnits längst ner på prioritetslistan, säger Ulrika Svantesson om den dialysbehandling hon genomgick i väntan på donation.
Ingenting är omöjligt
Istället för att lyda sjukvårdens råd om vila och lugna aktiviteter åkte hon på bilsemestrar och besteg bland annat Kebnekaise.
– Läkarna ser bara ett papper där de läser vad man kan och inte kan göra. Men ingenting är omöjligt. Det kanske inte är optimalt att värma dialyspåsen under motorhuven, men det går.
Rätt samtal
Till slut, i oktober 2008, kom samtalet. Ett par donerade njurar passade Ulrika, och genast gick Johan ut till bilen.
– När samtalet kom skruvade jag av den främre registreringsplåten på bilen. Samma natt körde vi till Göteborg längs ensliga vägar – ackompanjerade av blixtrande fartkameror.
Operationen blev framgångsrik och i dag är Ulrika helt återställd. Och har bland annat vunnit flera guldmedaljer i cykeltävlingar för personer som fått organ transplanterade. Nu slåss hon för att fler ska registrera sig i donationsregistret.
– Frågar man 1 000 personer i Kalmar kommer 990 personer säga att de vill donera sina organ, fast de har inte registrerat sig. Jag förstår inte varför svenskarna har så svårt att få tummen ur.
